Tryggheten som bortblåst?

Jag har alltid tänkt att folk överdriver.
Igår kom min kollega med en omlindad hand. Jag frågade givetvis vad som hänt. Utan att dra igenom hela historien så är min kollega ute på juldagen och festar. En i sällskapet hade blivit utkastad så hon går fram till vakten och frågar vad som hänt. Han tar då tag i hennes arm så hårt att hon har ett blåmärke 10x10 cm på insidan av överarmen. Han säger åt henne att hon inte har med det att göra och puttar sedan henne så att hon trillar och landar på handen och slår bakhuvudet i marken. Hon var kanske gåpåig när hon frågade men det spelar ingen roll, han får inte ta i så hårt för att få bort henne. Handen hade idag svullnat till dubbel storlek. Hon har självklart polisanmält händelsen och polisen lät föga förvånade när hon ringde.

Jag har alltid känt att vakter ska vara en del i tryggheten när man ute. Nu har jag bytt åsikt. Han bad inte ens om ursäkt. Jag hoppas verkligen polisen får fatt i honom, de har redan bett utestället om övervakningsfilm. Men varför denna krigsanda bland väktarna idag?


På tal om nåt helt annat:
Min danska läkare tyckte inte 4,4 tsh var nåt märkvärdigt. Jaja vi får se vad nästa blodprov påvisar. Men man blir ju lite matt. Jag vill bli gravid och jag vill ha de bästa förutsättningarna för det.